Vid en systematisk granskning av domar från chefen vid Gävle tingsrätt Anita Wallin Wiberg har frågetecken om lojaliteter framkommit, eftersom grundläggande regler åsidosatts. Av intresse är en dom mellan ett Gävleföretag och ett kinesiskt företag.
”Tingsrättens slutsats är svår att ta till sig”, skriver det kinesiska företagets advokat i sin överklagan.
Tvisten handlade om leveranser av bland annat reservdelar till maskiner som företaget från Gävle påstod var felaktiga. Frågan gällde ett belopp på över 10 miljoner kronor, vilket företaget inte ville betala. Tingsrätten kom fram till att leveranserna hade fel och det kinesiska företaget förlorade.
Av domen framgår att det Gävlebaserade företaget fått tillgodoräkna sig en stor bevislättnad. Det räckte med att ”övervägande sannolikhet” förelåg för att fel fanns i leveranser.
Advokaten för det kinesiska företaget var mycket kritisk till tingsrättens ställningstagande och menade att det inte ska vara tal om någon bevislättnad.
Tingsrättens synsätt är enligt advokaten i strid med svensk rätt, vilken kräver att fel i fall som det här ska vara ”styrkta” eller ”visade”, som det ibland även kallas.
Till stöd för sina skäl tog tingsrätten dessutom upp praxis från ett helt annat rättsområde, försäkringsrätt.
Tingsrätten fann även att ett vittne som det kinesiska företaget hade kallat in berättade om omständigheter som ”har präglats av att vara alltför väl anpassade för att framstå som tillförlitliga”.
Även denna bedömning av tingsrätten underkänns i överklagandet där advokaten menar ”att det är svårt att tro att vittnet besitter den förslagenhet som tingsrätten funnit”.
”Alla som tagit del av vittnesmålet förstår det”, menar advokaten.
I hovrätten för nedre Norrland blev utgången också helt annorlunda. Rätten konstaterade att företaget i Gävle inte lyckats visa att leveranserna var felaktiga varvid det kinesiska företaget vann. Någon bevislättnad gavs inte och inte heller fokuserades försäkringsrätten.
Hovrätten gjorde vidare en väsentligt annorlunda bedömning av vittnet som Gävle tingsrätt ansåg vara otillförlitligt. Uppgifterna framstår enligt hovrätten inte som tillrättalagda.
När grundläggande regler alla jurister känner till inte följs, exempelvis om beviskrav, ifrågasätts ofta om en dom verkligen skrivits efter bästa förstånd. Advokaten förklarar på flera ställen i överklagandet sin ståndpunkt:
”Det är inte möjligt att förstå hur tingsrätten resonerat.”
Två ytterligare domare deltog vid beslutet i tingsrätten. De var alla eniga.
Advokaten har givits möjlighet att kommentera artikeln, men har inte avhörts.
Lagman Anita Wallin Wiberg och de två andra domarna har också beretts tillfälle att yttra sig över artikeln men har inte gjort det. Lagmannen har inte varit i tjänst när hon under två dagars tid beretts möjlighet att yttra sig, och det är oklart om tingsrätten skickat henne meddelandet. Ifall hon yttrar sig framöver kommer artikeln omgående att kompletteras med det som anförs.
Ett videoklipp baserat på artikeln finns här: http://www.ready24seven.se/wp-content/uploads/2017/11/Gävle-tingsrätt.mov
MIKAEL LUNDH
Källa: Mål nr T 842-15 i Hovrätten för nedre Norrland med dom meddelad 2016-04-27 och mål nr T 3110-13 i Gävle tingsrätt med dom meddelad 2015-07-03.
Domareden regleras i 4 kap. 11 § Rättegångsbalken och lyder:
Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag vill och skall efter mitt bästa förstånd och samvete i alla domar rätt göra, ej mindre den fattige än den rike, och döma efter Sveriges lag och laga stadgar; aldrig lag vränga eller orätt främja för släktskap, svågerskap, vänskap, avund, illvilja eller räddhåga, ej heller för mutor och gåvor eller annan orsak, under vad sken det vara må; ej den saker göra, som saklös är, eller den saklös, som saker är. Jag skall varken förr, än domen avsäges, eller sedan uppenbara dem, som till rätta gå, eller andra de rådslag rätten inom stängda dörrar håller. Detta allt vill och skall jag som en ärlig och uppriktig domare troget hålla.